Jag har aldrig vågat vara riktigt ärlig förut, aldrig vågat vara annat än stark för tänk om någon skulle se mig? Igenomskåda mig? Se igenom min fasad, få veta hur knasigt allting egentligen är därhemma. Att varken mamma, pappa eller någon mer än 3 personer ur min släkt är okej, beter sig som man ska. Att min familj inte är funktionell men att det går att leva ändå, det måste det ju?
Många gånger skaver minnena på själen även om går att hantera så kan livet ibland känns i helt fel riktning, att det aldrig kommer att bli bra. Men jag har lärt mig nu att: det kommer att lösa sig eller bli bättre i alla fall så småningom även om allt känns mörkt och kallt ibland. Jag trodde aldrig det skulle vända, hoppet hade sakta men säkert nästan försvunnit, jag såg ingen mening alls. Idag har jag fått mer skinn på benen och vågar berätta om sånt som är svårt och hittat den jag är och vad jag vill med mitt liv.
Man ska inte skämmas över något man inte kan styra över men man kan heller inte prata om det inför allmän publik. Ibland skulle man bara vilja skrika ut det men något inom mig ber mig låta bli. Jag skäms inte men det är ett skamfyllt ämne att prata om. ”Tänk om de skulle tycka illa om mig om jag berättade? Hur skulle folk reagera? Skulle de bry sig?” Än idag lever jag likt många andra tusentals maskrosbarn här i världen med samma tankar. Vi är starka att ta emot de allra hårdaste smällarna och motgångarna för vi är ju MASKROSBARN!!
/Maya
Hej Maya!
Jag har också vuxit upp som ett ”maskrosbarn” i en dysfunktionell familj. Men det går att leva trots allt för som du säger så är vi starka nog att erövra motgångarna. Jag är nu i medelåldern och till våren tar jag min högskoleexamen:-)
Lycka till!
Mvh Agge
Hej !
Jag förstod inte att jag är ett maskrosbarn förän jag fyllde 30.. Har vuxit upp med en familjemedlem som använder droger, är krimminell och psykist ströd.. Jag har vuxit upp med både fysisk och psykis misshandel under många år..
Till slut i vuxen ålder så hände det en sak som fick bägaren att rinna över.. jag anmälde misshandel och blev trodd..
Jag fick upprättelse i domstolen, har bryrtit all kontakt med den som utsätte mig för allt i många år, jag blir baktalad och i frågasatt av vissa som inte är insatta i hur det är i verkligheten, men nu mer är jag inte tyst, jag berättar hur det är och vad jag varit utsatt för..
Jag önskar att nåt så bra som Maskrosbarn hade exisiterat när jag var barn/tonårig.. Då kanske jag hade vågat tala om hur det var i famijen långt tidigare.. Ni gör ett fantastikt jobb för utsatta barn och ungdommar..
Vi är alla överlevare, vi är starka, vi är modiga, vi är krigare…
Låt ingen stjäla ditt innre ljus, du är så mycket modigare och starkare än du tro..